Jag har inte varit eller inte ha velat vara så personligt här på bloggen men jag har bestämt mig att berätta för er underbara , berätta lite mer av min vardag och hur jag mår.
Sedan fyra år sedan fick jag äntligen diagnosen , min sjukdom Bechet. Ju det är en autoimmun sjukdom , när man får inflammation i kroppen då kroppens immunförsvar istället för att försvara kroppen den attackerar egna celler och den bryter upp som svåra och smärtsamma blåsor i kroppens slemhinnor. Den är en relaterad sjukdom till reumatism där man kan även få otroligt mycket ont i lederna och man kan även få artros också.
Ju mina kära, blev insatt på massa mediciner vilket jag äter fortfarande och tar även sprutor . Senaste tiden så har jag börjat med ett nytt spruta (plus andra mediciner förstås) som har sina biverkningar. Jag tappar ganska eller mycket hår, håller på bli tokigt. Ibland vill jag inte ens kamma mig för att då jag måste sopa efter mig. Det känns om jag ska vara ärligt, tänker att jag är 36 år och i bästa mina år, varför just jag men samtidigt finns det så många där ute som har värre än mig.
Att vara sjuk, äta mediciner som var och en har sina hemska biverkningar på ena sidan och att inte kunna jobba på andra sidan. Ja , jag kan inte jobba , eller har inte kunnat jobba , mitt älskade jobb. Jag älskar mitt jobb, mina kollegor och själva miljön. Jag har ett jobb där jag trivs otroligt mycket. Varför ???....
När ska den klumpen i halsen försvinna?
När ska allt bli normal eller stabil?
När jag kan börja jobba igen?
När?.......
Ju det är många frågor , för många frågor. Nej nu ska jag inte tråka ut er men jag berättar mer i senare inlägg.
Många kramar
